måndag 16 oktober 2017

Race report Hawaii - I am an Ironman World Champion!!

Vilket race, vilken dag, helt galet varmt, backigt och blåsigt! Men jag gjorde det jag tog mig över mållinjen och fick höra orden - You are an Ironman!! :D



Klockan ringde 4:30 - upp och äta frukost, eller iallafall försöka för nu började jag bli väldigt nervös så maten kom nästan upp igen. Plockade med mig vätskan, bytte om och väntade in Ida Larsson (som tävlade i 25-29) och hennes kille innan vi gick mot starten och body marking. Det första man möttes av var ett hugging crew - det var en välbehövd kram för att släppa på lite nerver! Vilken annan tävling har volontärer som bara står och kramas - haha! :)

Starten
Efter body marking (tatuering på armen) satte jag vätskan på cykeln, pumpade däcken och smörjde kedjan då det hade regnat jättemycket under natten. Sen chillade jag och Ida en stund innan vi gick och kollade in killarnas start som var 15 min innan vår. Vi stod precis vid kanonen så det small ganska högt! 😂 Det såg helt galet ut i deras start så jag blev lite nervös för att bli översimmad. Självseedning ska man göra men hur lätt är det när alla är i vattnet på ett led! Med 7 min kvar simmade jag lugnt ut och hittade en plats. Många känslor på samma gång som det brukar vid starten - skratt och gråt på samma gång!



Simningen 3.8 km
Jag hade inga direkta förväntningar på simningen då jag inte är någon bra simmare och utan våtdräkt blir förutsättningarna sämre. Men jag fick en bra och smidig start och kände att det var en skön medström att glida med på utvägen. På vägen in glesade den ut  och jag började simma ikapp lite långsammare män - det blev lite svårare att drafta. Jag är jättenöjd med tiden 1.14:04 som ändå bara är 3 min långsammare än i Kalmar.





Cykling 180 km
Tog det lugnt först 5 km på cyklingen och märkte att wattmätaren fick fnatt, visade 600 watt(!?) så den skulle jag inte kunna kolla på under cyklingen - lite störigt men bara att släppa det direkt, det skulle inte få påverka mitt race! Sen gick det bra fram till 50 km och då kom en vägg av vind under 1 mil ungefär. Sen fortsatte det med vind och backar, vind och backar. Landskapet blev ändå lite vackrare under perioder så det gick att njuta lite. ;) Men det är en mentalt jobbig bana med bara en rak väg framåt och en vind som alltid verkar vara motvind eller sidvind. Sista 4 milen var tuffa, hade hoppats på lite medvind där men det blev tvärtom och sen tappade jag min sista vattenflaska - man fick vanliga plastflaskor och inte cykelflaskor så de satt kasst i vattenflaskhållaren! Jag väntade och väntade på att det skulle komma en sista vätskestation men det kom ingen de sista 3 milen vilket jag blev jättebesviken på, jag hade helt slut sista 5 km och hade behövt lite då! Jag kom ändå in på en helt ok tid 5 h och 45 min, bara 12 min sämre än Kalmar.




Löpning 42.2 km
Mellan 35-40 grader i skuggan på löpningen och det tog ut sin rätt. Mitt mål att hålla 5:00 min per kilometer kände jag redan efter 5 km att det skulle bli tufft. Slutade på en snittid på 5:15 vilket jag är nöjd med efter förutsättningarna. Det var jättetufft första 5 km på löpningen - var nog lite överhettad och vätskebrist efter cyklingen pga. att vätskan tog slut. Men efter några kontroller där jag lagt is i sporttoppen, ryggen och hällt 4-5 muggar vatten över mig kände jag att pulsen började stabilisera sig lite. Sen vände jag tillbaka längs Ali'i Drive och då blev det riktigt tufft för mig vid km 14-16 och då sprang jag förbi vårt boende och ville bara springa av och hem och lägga mig! Men jag fortsatte och då kom den branta backen vid Palani Road - en riktig pina! Ut på Queen K kändes det faktiskt bättre för en stund trots att det uppmättes 35-40 grader i skuggan - det kom iaf lite vind och svalkade men det var helt sjukt varmt!! Det går inte beskriva med ord känslan som infann sig. Sen kom ett tufft parti efter att jag vänt vid energy lab och skulle tillbaka till Queen K - km 25 ungefär - fy vad den vägen kändes lång. På väg tillbaka längs motorvägen började solen gå ner och det blev lite svalare och då fick man en solnedgång njuta av. Magen krånglade tyvärr lite vid km 23 och 33 - men sånt händer - tråkigt men bara att fortsätta.

På väg tillbaka från vändpunkten på Ali'i drive, 15 km avklarade och här mådde jag inte så bra, inget "Race with a smile" just då!

Knappa 2 km kvar och jag gör en tempoökning - här mådde jag bra!! ;)
Målspruten
Så var det bara knappa 2 km var på maran och där står min man och Anders (Ida Larssons kille) och hejar och skriker vilket gav mig en energiboost och jag tempoökade - jag gav allt vad jag hade kvar och i sista svängen innan målrakan sprang jag förbi Emma I och blev därmed bästa svenska tjej bland age agroupers vilket var ett mål som jag drömde om! Coolt! Tiden blev 10:49:14 vilket jag är nöjd med även om jag hade hoppats på lite bättre - man blir väl aldrig 100% nöjd med ett lopp. ;) Jag slutade 21:a i min åldersklass och min löptid på 3:39:43 blev 7:e bästa i åldersklass och 109 av 672 damer och 875 av totalt 2364 triathleter som tog sig an Hawaii. Min tid tog mig upp som 8:e bästa svenska dam på Hawaii genom tiderna (ironmanstatistik.se) - något att vara stolt över! :)






Att genomför en Ironman på Hawaii i denna värmen, vinden och det motståndet är verkligen ett lopp för sig - det är svårt att beskriva med ord alla känslor och upplevelserna! Jag är så tacksam att jag har fått uppleva detta och just nu är jag väldigt glad att det är över! ;D

Bästa supportteamet som var överallt! Idas kille Anders och min man Crille <3
Vissa tog sig tid till en puss eller två! ;)

1 kommentar:

  1. Vad spännande att ha fått följa med på din resa!
    Otroligt inspirerande!
    Tack för att du delar :)

    Bästa hälsningar
    Ann-Mari

    SvaraRadera