Denna gren är desto svårare för mig att få till utan hjälp.
Jag har vid ett tillfälle vågat mig till simhallen själv med Neo med målet att jag skulle få simma. Det gick den gången men det tog lite tid, först 45 min bad med Neo (vilket är väldigt mysigt det med) och sen en amningsomgång tills han somnade. Jag lyckades då lägga honom sovande i babyskyddet så att jag kunde simma tills han vaknade, vilket blev i 40 min. Helt ok ändå men vilket projekt...
 |
| Sovande bebis när mamma simmar |
Så därefter har jag försökt få hjälp när jag ska simma, antingen har min granne varit ute och gått promenad med Neo eller så har jag fått simma efter att min man jobbat klart.
Förra veckan var min mamma här och hjälpte mig med barnen då Crille var iväg 4 dagar, då blev det bad för alla istället. Mormor tog hand om Kit och Neo och jag fick simma. Alla glada! En liten drickpaus för Neo fick det bli men sen kunde jag simma vidare en stund till.
Kommande månad kommer simningen bli lite svårare att få ihop då min granne flög iväg till Florida precis (härligt för henne!) och Crille har mycket resor i jobbet. Vi får se hur jag lyckas pussla ihop träningen utan hennes hjälp.
Igår blev det morgonsimning innan lämning på förskolan då Crille flög till Dublin senare under dagen (och är borta 3 nätter) och jag är själv med barnen. 06.30 var jag i bassängen vilket var tidigt för mig och förvånansvärt skönt trots en sämre natts sömn (Neo krånglade och ville inte sova).
Simning är definitivt en utmaning när man har barn det går inte att komma ifrån att det behövs stöd och hjälp från familj och vänner. Jag är lyckligt lottad som har mycket stöd! 
️
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar